”Ställ krav på sysselsättning i offentliga upphandlingar”

DN DEBATT 21/10. Flera EU-länder använder i dag upphandling som ett arbetsmarknads­instrument. Värdet av de offentliga upphandlingarna i Sverige uppgår till 680 miljarder kronor per år. Att skapa arbetstillfällen och samtidigt förbättra matchningen skulle vara en god affär för samhället, företagen och individerna, skriver generaldirektörerna Inger Ek och Mikael Sjöberg.

”Primärvården kan inte vänta – dags för en nationell reform”

DN DEBATT 20/10. För att komma till rätta med primärvården krävs blocköverskridande lösningar. En nyckel är kontinuitet. Patienter bör lista sig hos en läkare – inte en vårdcentral. För att den egna läkaren ska vara tillgänglig krävs också ett tak för hur många invånare som kan dela på en läkare, skriver ordförande för Sveriges läkarförbund och fem tidigare socialministrar.

”Bygg nytt operahus och lägg Nobel Center i Operahuset”

DN DEBATT 19/10. Efter att byggandet av Nobel Center på Blasieholmen stoppats av den nya politiska ledningen i Stockholm behövs en ny lösning. Det finns en utväg som är smidig, snabbt genomförbar och kostnadseffektiv: placera Nobel Center i nuvarande Operahuset och bygg ett nytt operahus i Masthamnen, skriver frilansjournalisten Per Axel Nordfeldt.

”Sverige behöver lagstiftning mot ryska köp av känsliga fastigheter”

DN DEBATT 18/10. Det massiva tillslaget nyligen mot ryskägda fastigheter i Åbos skärgård har väckt stor uppmärksamhet. Vad gäller rysk aktivitet i den svenska skärgården finns klara paralleller. Sverige behöver en effektiv lagstiftning för skydd av känsliga objekt, skriver Jan Leijonhielm, tidigare chef för Rysslandsstudierna vid FOI.

”Bättre arbetsvillkor krävs för att locka kompetens till tvångsvården”

REPLIK DN DEBATT 16/10. Sex forskare efterlyser mer öppenhet, bättre arbetsmiljö och mer utbildad personal på de särskilda ungdomshemmen. Vi som organiserar den akademiskt utbildade personalen inom Statens institutionsstyrelse vill gå längre. Det krävs ett tak för outbildad personal, skriver Heike Erkers,  Akademikerförbundet SSR och Lena Henriksson, Saco-S.

”Påven uttalande om abort avslöjar en tveksam etik”

DN DEBATT 17/10. Påven Franciskus hävdade nyligen att när en kvinna anlitar en läkare för att få en abort utförd så kan det liknas vid att någon hyr en professionell mördare för att röja en för henne obekväm person ur vägen. Utgående från sina premisser har påven rätt. Men hans kristna etik blundar för konsekvenserna i det enskilda fallet, skriver Torbjörn Tännsjö.

”Påvens uttalande om abort avslöjar en tveksam etik”

DN DEBATT 17/10. Påven Franciskus hävdade nyligen att när en kvinna anlitar en läkare för att få en abort utförd så kan det liknas vid att någon hyr en professionell mördare för att röja en för henne obekväm person ur vägen. Utgående från sina premisser har påven rätt. Men hans kristna etik blundar för konsekvenserna i det enskilda fallet, skriver Torbjörn Tännsjö.

”För mycket tvång och för litet kompetens på ungdomshem”

DN DEBATT 16/10. De särskilda ungdomshemmen präglas i dag av kontroll och säkerhets­tänkande i stället för vård, skola och behandling. Forskning visar att det skapar andra och nya problem i stället för att lösa de problem som motiverat placeringarna. Dagens ungdomsvård behöver mer öppenhet, bättre arbetsmiljö och mer utbildad personal, skriver sex forskare.

”Effektivt att ge bistånd som ett stöd till landets budget”

DN DEBATT 15/10. Den form av bistånd som mottagarlandet kan använda fritt har nästan försvunnit. Frågan är varför. Min utvärdering visar att budgetstöd har varit ett mycket effektivt instrument för att bekämpa fattigdom. Resultaten är slående. Däremot finns inga belägg för att budgetstöd har ökat korruptionen, som kritikerna varnat för, skriver forskaren Geske Dijkstra.

”Politiker blundar för orsaken till välfärdens ökade kostnader”

DN DEBATT 14/10. Förtroendekrisen för de etablerade partierna bottnar i att långsiktigt stigande kostnader för välfärden ignorerats. Talet om höga skatter för att förbättra välfärden är en skönmålning då de höga skatterna täckt upp för stigande kostnader. Och produktiviteten i välfärden har inte kunnat höjas med marknads­reformer, skriver Magnus Lindmark och Lars-Fredrik Andersson.

”Ät hälften så mycket kött och mer ärtor och bönor”

DN DEBATT 13/10. Den svenska genomsnittskosten innehåller för lite frukt och grönt och många äter ohälsosamt mycket rött kött. Livsmedelssektorn står i dag för 20–30 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Det är tid att agera. Vi föreslår att ett mål införs: köttkonsumtionen minskar med hälften och konsumtionen av svenska ärtor och bönor ökar, skriver fem forskare.

”SD lär knappast foga in sig i en allmänsvensk mittfåra”

DN DEBATT 12/10. Ofta hörs argumentet att bara SD får ta ansvar så kommer partiet att foga in sig i den allmänsvenska mittenfåran. En sådan utveckling är dock mindre trolig. Forskningen om populistiska radikala höger­partier visar att de knappast blir mer moderata efter att ha accep­terats av övriga partier, skriver statsvetaren Jonas Hinnfors.

”Så ska polisen arbeta för att brott ska lagföras snabbare”

DN DEBATT 11/10. I dag tar ärenden som trafikbrott och ringa stöldbrott i snitt 22 veckor från anmälan till dom. Den lovande försöksverksamheten ”Snabbare lagföring” i region Stockholm har kraftig skyndat på processen. Redan finns exempel på nio dagar från anmälan till dom. Denna arbetsmodell vill vi testa i större skala, skriver polischeferna Anders Thornberg och Mats Löfving.

”Löfven avvisar alliansregering – jag går vidare med sonderingar”

DN DEBATT 10/10. Jag har undersökt möjligheten att en alliansregering skulle kunna tillträda som ett resultat av överenskommelser med Socialdemokraterna. Stefan Löfven har tydligt avvisat den möjligheten. Jag går nu vidare med mina sonderingar för att bilda en alliansregering grundad i den reformagenda vi gick till val på, skriver Ulf Kristersson (M).

”Bättre villkor för företagen kan underlätta integration”

DN DEBATT 9/10. Framgångsrika företagare födda utomlands spelar en viktig roll i integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Vår undersökning visar att företag som drivs av personer födda utanför Europa, och som anställer personal, i väsentligt högre grad anställer nyanlända personer från länder utanför ­Europa, skriver forskarna Mats Hammarstedt och Chizheng Miao.

”Dangerous over-confidence in AI that so far is too unintelligent”

ENGLISH VERSION DN DEBATT 7/10. The hype of AI may lead to an over-confidence in AI solutions, and will make us use unintelligent AI for tasks that require considerably more advanced intelligence, such as ability to understand, reason, and make moral judgements. A wise usage of AI should be governed by an awareness of the systems’ limitations, writes Thomas Hellström, Professor in Computing Science.

”Stora utmaningar för ny svensk regering i IPCC:s klimatrapport”

DN DEBATT 8/10. IPCC:s nya klimatrapport bör vara ett givet underlag för de nu pågående regeringsförhandlingarna. Den samhällsomställning som krävs för att följa vägen mot en temperaturhöjning som understiger 2 grader är ­betydligt mer utmanande än att hantera invandring, försvarsbudget och kommande lågkonjunktur, skriver forskaren Göran Sundqvist.

”Farlig övertro på AI som ännu är allt för ointelligent”

DN DEBATT 7/10. All hausse kring AI riskerar att leda till en övertro och till att vi använder ointelligent AI för saker som kräver betydligt mer avancerad intelligens, som förmåga att förstå, resonera, värdera och göra moraliska över­väganden. En klok användning av AI måste styras av en medvetenhet om systemens begränsningar, skriver dataprofessorn Thomas Hellström.

”Kristersson kan lära av de löftesbrytande statsministrarna”

DN DEBATT 6/10. Högerledaren Arvid Lindman släppte motståndet mot den allmänna rösträtten i utbyte mot den proportionella valmetoden. Per Albin Hansson (S) kohandlade med bondeförbundet och svek vallöftet om frihandel och fick igenom den viktigare arbetslöshetspolitiken. Ulf Kristersson kan lära av dem och inleda samtal med SD, skriver statsvetaren Leif Lewin.

”Konservativa mäns otrygghet kan förklara SD:s framgång”

DN DEBATT 5/10. Tanken att SD:s framgångar beror på ökad ekonomisk otrygghet förklarar inte varför partiet i så stor utsträckning lockar män. I en ny rapport kan vi visa att män mår betydligt sämre än kvinnor av att utsättas för ekonomisk otrygghet och att det beror på konservativa värderingar. Det gör SD:s framgångar mer logiska även i ett förhållandevis jämställt land, skriver Sandro Scocco, Arena Idé.

”Så kunde S göra upp med de borgerliga om nittiotalskrisen”

DN DEBATT 4/10. År 1992 gjorde Socialdemokraterna, ledda av Ingvar Carlsson, upp med den borgerliga regeringen om ett omfattande besparingsprogram för att lösa nittiotalskrisen. För Sveriges skull, men också för att hålla Ny Demokrati borta från inflytande. Det är visserligen 26 år sedan, men de visade att det kan vara rimligt att göra upp, skriver Olle Wästberg.

”Färre politiker i kommunerna kan rädda den lokala demokratin”

DN DEBATT 3/10. Den politiska organiseringen av den lokala och regionala offentliga sektorn är ineffektiv och byråkratisk. Tusentals fritidspolitiker fattar i realiteten inte besluten – i stället är det kommunens tjänstemän som har makten. Satsa i stället på färre politiker med tydliga mandat och välj dem med majoritetsval i enmansvalkretsar, skriver Staffan Werme (L).

"EU kan ersätta USA i globalt ledarskap inom handeln"

DN DEBATT 2/10. Under Donald Trumps tid vid makten har USA:s handelspolitik blivit alltmer protektionistisk. Det har gjort EU:s roll som global aktör och för­svarare av ett multilateralt handelssystem än viktigare. Luckan efter USA kan inte fyllas om EU skulle agera enligt en ”EU first”-princip, skriver Carl B Hamilton, särskild rådgivare till EU:s handels­kommissionär.

"Mer fokus på socioekonomi och glesbygd i ny kostnadsutjämning"

DN DEBATT 1/10. Den 1 oktober, presenteras förslaget till en ny kostnadsutjämning. Som det är nu omfördelas pengar i stort från kommuner och landsting med stark ekonomi till glesbygd och platser med svag socioekonomi. I det nya förslaget förstärks detta, till och med ganska kraftigt, skriver regeringens särskilda utredare Håkan Sörman och huvudsekreterare Anders Norrlid.

"Tjänstemän kan använda sin meddelarfrihet – eller sluta"

DN DEBATT 30/9. ”Uppropet” av tjänstemän i regeringskansliet visar att man inte önskar en viss regeringsbildning. Man tycks ha sett det som en personalpolitisk fråga, när det handlar om Sveriges konstitutionella system. Det finns anledning ifrågasätta om tjänstemannamodellen är lika förankrad i svensk ämbetstradition som tidigare, skriver Carl Henrik Ehrenkrona och Harald Sandberg.

"Ny almstrid att vänta om Applebutiken blir verklighet"

DN DEBATT 29/9. Trots försäkringar från politiker om att Kungsträdgården i Stockholm skulle snyggas upp och ”avkommersialiseras” blev det tvärtom. För drygt två år sedan utannonserades att Apple ska bygga ett varuhus på platsen. Hur kunde det bli så här? frågar sig författaren Claes Britton, som skriver om turerna och uppmanar Stockholms stad att sätta stopp för planerna.

"Satsa på primärvården annars riskerar den att kollapsa"

DN DEBATT 28/9. En utbyggd primärvård med kompetenta specialister är den bästa samhällsekonomiska sjukvårdsinvestering Sverige kan göra. Trots det läggs det för lite resurser på just den här vården. Vi vill se en block­överskridande överenskommelse om en rejäl och genomtänkt reform, skriver 727 läkare inom primärvården i ett gemensamt upprop.

"Dags att inkludera fler än bara svenska män när vi bokstaverar"

DN DEBATT 27/9. Att svenska myndigheter i dag använder sig av ett bokstaveringsalfabet som bara består av svenska mansnamn är ojämställt och speglar inte hur Sverige ser ut. Därför presenterar Fredrika Bremer-förbundet och Rättviseförmedlingen ett nytt bokstaveringsalfabet som är inkluderande för hela Sveriges befolkning och funktionellt, skriver representanter för de båda organisationerna.

”Inflytande för SD äventyrar viktiga värden för näringslivet”

DN DEBATT 26/9. Det är angeläget att vi i Sverige inte kompromissar med de värden vårt öppna samhälle bygger på – värden som utgör grundvalen för det svenska näringslivets framgångar. Vi bör inte i en kortsiktig politisk pragmatisms namn öppna för samarbete med och inflytande för Sverigedemokraterna, skriver 41 företagare och aktiva på ledande positioner i svenskt näringsliv.

”Inga hinder för Sverige att skriva på FN:s kärnvapenkonvention”

DN DEBATT 25/9. Skräckslagna påståenden om FN:s konvention om kärnvapenförbud 2017 duggade tätt i medierna när Sverige röstat för. Vår slutsats i en ny rapport är att det inte finns några juridiska hinder för Sverige att också ansluta sig konventionen, skriver företrädare för Läkare mot Kärn­vapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

”Sverige måste driva på det internationella tbc-arbetet”

DN DEBATT 24/9. Tuberkulos är den infektionssjukdom som skördar flest liv i ­världen i dag. I veckan hålls det första högnivåmötet om tbc inom FN. Där gäller det att Sverige tar chansen och ser till att mötet leder till en ­ordentlig uppryckning vad gäller det internationella tbc-arbetet, skriver Oliver Schulz, generalsekreterare för svenska Läkare utan gränser.

”Helt orimligt att ha samma strandskydd i hela Sverige”

DN DEBATT 23/9. Lagstiftningen om strandskydd har en felaktig utgångspunkt. Sverige ser inte likadant ut. I Arjeplogs kommun finns över 8.000 sjöar – för varje invånare finns det 5 kilometer strand. Reglerna måste ta hänsyn till befolkningstäthet och hur mycket vatten och strand det finns tillgång till, skriver Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog.

”Reformera försämrade och krångliga sjukförsäkringen”

DN DEBATT 22/9. Allt fler löntagare saknar förtroende för sjukförsäkringssystemet. Det har försämrats påtagligt sedan 1990-talet. Parallellt har sjukförsäkringens regelverk blivit allt mer komplicerat och oöverskådligt. Dagens sju ­ersättningsformer bör bli en enda ersättning. Därefter bör en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring sjösättas, skriver Håkan Svärdman, FTF.

”M måste kräva posten som utbildningsminister”

DN DEBATT 21/9. Svensk skola står nu inför ett vägval. Ska vi fortsätta på den postmoderna flumvägen eller ska vi på allvar bana vägen för en likvärdig skola med kunskap i fokus? Moderaterna måste våga kräva makten över utbildningsdepartementet. Därefter kan arbetet mot en kunskapsskola, på riktigt, påbörjas, skriver Benjamin Dousa, MUF.

”De partier som tänker nytt kommer att vinna valet 2022”

DN DEBATT 20/9. De enskilda partiernas valresultat 2018 var knappast överraskande. Men den samlade parlamentariska bilden är dramatisk. Aldrig förr har partisystemet varit lika fragmentiserat. I fortsättningen måste partierna lära sig att fungera i en mer komplex situation fjärran från blockpolitik och låsta positioner, skriver fyra forskare i en snabbrapport.

”Brist på alternativ asylpolitik kan förklara SD:s framgångar”

DN DEBATT 19/9. SD:s stora framgångar kan förstås som effekten av ett omfattande demokratiskt underskott i svensk politik. Jag tror att det hade räckt med ett politiskt alternativ som skulle inneburit enbart en något stramare asyl­politik än den som faktiskt fördes för att förhindra SD:s tillväxt, men ­något sådant kom inte, skriver statsvetaren Bo Rothstein.

”Lärarnas sociala uppdrag avskräcker akademiker”

DN DEBATT 18/9. Lärarkårens uppdrag måste rensas från så många sociala uppgifter som bara möjligt. Det som fortfarande behöver skötas som inte är direkt relaterat till under­visningen måste läggas på annan personal än lärare. Vi behöver ett lärar­yrke som värderas högt för dess autonomi, ämneskompetens och specialisering på läraryrkets kärna: själva undervisningen, skriver Isak Skogstad.

”Låga boräntor kvar även när Riksbanken börjar höja”

DN DEBATT 17/9. Även om bostadsräntorna i Sverige kommer att stiga när Riksbanken börjar höja reporäntan och avveckla statsobligationsköpen så bör bostads­räntorna förbli låga under lång tid framöver. Det visar studier som pekar på strukturella förändringar som förändrad demografi och inkomstfördelning, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Gran Canaria – ön med många ansikten

Mångsidiga Gran Canaria är ön vi aldrig tröttnar på och som kan upptäckas igen och igen. Följ med på en färd till den mer sällan besökta norra delen av ön.

”Vi måste lära oss att förstå klanens dragningskraft”

DN DEBATT 16/9. Forskning om klaner, både historiskt och i nuet, är en förutsättning för att man ska kunna komma till rätta med de parallella gemenskaper som har skapats. Det är inte förrän man förstår den lockelse som klanen utövar – liksom klanens många fördelar – som man inser vilka integrationspolitiska utmaningar vi står inför, skriver Per Brinkemo och Johan Lundberg.

”Minskning av regeringens makt kan lösa det låsta läget”

DN DEBATT 15/9. Regeringen i Sverige har för mycket makt jämfört med riksdagen och det bidrar till de låsningar vi ser i regeringsfrågan. Med ett större inflytande för riksdagen, och därmed för oppositionen, minskar betydelsen av att vinna regeringsmakten. Den politiska striden bör i stället handla om ­sakfrågor, skriver fem forskare i statsvetenskap.

”Beredskapen inför nästa finanskris inte särskilt hög”

DN DEBATT 14/9. Efter den amerikanska banken Lehman Brothers kollaps var centralbankerna snabba att sänka styrräntorna vilket stagade upp ekonomierna. En depression undveks. Men nu växer de oreglerade finansinstituten igen. Att de missgrepp som ledde fram till krisen 2008 nu i alltför hög grad upprepas lär straffa sig, skriver Klas Eklund.

”Miljömålet i skogen kan nås utan kostnad för samhället”

DN DEBATT 13/9. För att nå miljömålet ”Levande skogar” på ett kostnadseffektivt sätt bör 10 procent av miljövärdet vid alla avverkningar – också de stora - skyddas. Då kan behovet av reservat för att klara målet hållas nere. En bieffekt av ett förstärkt naturskydd är en mycket värdefull långsiktig klimatnytta, skriver utredaren Magnus Nilsson.

”Vi bjuder in Stefan Löfven till samtal”

DN DEBATT 12/9. Vi bjuder i dag in Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till samtal. Vi vill bygga en Alliansregering på samarbete över blockgränsen. Sverige behöver en stabil ekonomisk politik och stora, långsiktiga politiska reformer som kräver ett brett parlamentariskt stöd för att kunna genomföras, skriver Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L).

”EU-domslutet om genteknik hotar nödvändig växtforskning”

DN DEBATT 12/9. Vi är starkt kritiska till utslaget i EU-domstolen om den nya gentekniken Crispr. Det hotar vår framtida livsmedelsförsörjning och arbetet med att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan. Politikerna måste inse de om­fattande negativa konsekvenserna och skyndsamt utarbeta en vetenskapligt baserad policy, skriver sex universitets- och högskolerektorer.

”Grova strategiska misstag sänkte Miljöpartiet i valet”

DN DEBATT 11/9. Det i grunden systemkritiska Miljöpartiet blev under den senast mandatperioden ett parti bland de andra, ängsligt smygande omkring i en lagom harmlös mitt. Och i valrörelsen fortsatte man att onödigförklara sig själva genom att gång på gång hävda att Sverige nu under grön regeringsmedverkan är bäst i världen i klimatfrågan, skriver Birger Schlaug.

”Efter valet är det dags för de allra viktigaste frågorna”

DN DEBATT 10/9. Det finns två frågor vi alla bör ställa oss. De är de allra viktigaste och de lyder: Vilken värld vill vi lämna vidare till våra barn? Vilket är mitt ­ansvar för utvecklingen? Vid sidan av dem bleknar alla andra frågor, de tynar bort och blir till intet, för om inte tillräckligt många människor ­ställer sig dessa frågor har vi ingen framtid, skriver Stefan Einhorn.

”Avskaffa gemensamma valdagen för att stärka svensk demokrati”

DN DEBATT 9/9. Sverige har längst mellan valen av alla demokratiska stater. Det är unikt att ha alla lokala och nationella val samtidigt. För att den lokala politiken ska få en starkare ställning och för att medborgarna ska få större löpande inflytande krävs att den gemensamma valdagen avskaffas, skriver Olle Wästberg, ordförande i 2014 års demokratiutredning.

”Hur ska jag veta vilket parti jag ska lägga min röst på?”

DN DEBATT 8/9. Att gå efter sakfrågor är en otillförlitlig metod; vi väljare är inte tillräckligt insatta. Sanningen är nog att vi måste lita till vår förmåga att bedöma vilka politiker som är mest tillförlitliga, också inom politiken finns utrymme för att luta sig mot expertis. Och utgångspunkten måste nog främst bygga på allmänna värderingar, skriver Torbjörn Tännsjö.

”Kompetens för yrket får man snarare på jobbet än i skolan”

DN DEBATT 7/9. En vanlig bild är att man får kunskaper genom att ”gå i skolan” och att ju längre man sitter i skolbänken desto kunnigare blir man. Men den föreställningen leder fel. Avancerade arbetsuppgifter kräver färdigheter som väsentligen utvecklats på en arbetsplats, och som sällan kan läras ut i klassrum, skriver forskaren Gunnar Eliasson.