Vänsterpartiet

Moderaterna vill bredda E6 för att minska olyckorna

Alliansen i Skåne med Moderaterna spetsen vill göra E6 mellan Vellinge och Helsingborg sexfilig för att minska olyckorna. Onödigt, tycker Vänsterpartiet, som vill lägga pengarna på fler trafikpoliser och digitala vägskyltar som ska hålla nere hastigheterna.

Moderaterna vill bredda E6 för att minska olyckorna

Alliansen i Skåne med Moderaterna spetsen vill göra E6 mellan Vellinge och Helsingborg sexfilig för att minska olyckorna. Onödigt, tycker Vänsterpartiet, som vill lägga pengarna på fler trafikpoliser och digitala vägskyltar som ska hålla nere hastigheterna.

”Det är ett sätt att kväva den fristående sektorn”

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om hur vinster ska begränsas i skolan och i omsorgen. Samtidigt som regeringen jobbat på med förslaget om vinsttak har fem skol- och omsorgsjättar satts på börsen. De nya börsbolagen är värda 33 miljarder.

”Det är ett sätt att kväva den fristående sektorn”

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om hur vinster ska begränsas i skolan och i omsorgen. Samtidigt som regeringen jobbat på med förslaget om vinsttak har fem skol- och omsorgsjättar satts på börsen. De nya börsbolagen är värda 33 miljarder.

Ändrat vinstförslag blidkar inte oppositionen

Regeringen och Vänsterpartiet har lyssnat på kritiken och gjort vissa förändringar i förslaget om vinsttak för välfärdsbolag. Civilminister Ardalan Shekarabi anser att man därmed har värnat om de små företagen. Det blidkar dock inte oppositionen som tänker rösta ned förslaget.

Kritiken haglar mot förslaget om vinsttak

Finansmannen Rune Andersson kallar regeringens och Vänsterpartiets vinstbegränsningsförslag för ”spektakel” och ”galenskaper”. En annan skånsk entreprenör är minst lika tuff i sin kritik.

Kritiken haglar mot förslaget om vinsttak

Finansmannen Rune Andersson kallar regeringens och Vänsterpartiets vinstbegränsningsförslag för ”spektakel” och ”galenskaper”. En annan skånsk entreprenör är minst lika tuff i sin kritik.

Jonas Sjöstedt: Det här är en väldigt fin dag för mig

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om en ny modell för att begränsa vinsterna i välfärdssektorn. Ett lagförslag kommer att läggas fram i riksdagen i mars och frågan ska sedan upp till omröstning innan valet.

Jonas Sjöstedt: Det här är en väldigt fin dag för mig

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om en ny modell för att begränsa vinsterna i välfärdssektorn. Ett lagförslag kommer att läggas fram i riksdagen i mars och frågan ska sedan upp till omröstning innan valet.

Rune Andersson om förslaget på vinsttak: Detta är ett spektakel

Mellby Gårds ordförande Rune Andersson oroas inte över regeringen och Vänsterpartiets vinstbegränsningsförslag som landar i en proposition i mars. ”Jag har slutat att uppröras av Vänsterpartiets galenskaper. Jag tror det sunda förnuftet kommer segra”, säger han.

Rune Andersson om förslaget på vinsttak: Detta är ett spektakel

Mellby Gårds ordförande Rune Andersson oroas inte över regeringen och Vänsterpartiets vinstbegränsningsförslag som landar i en proposition i mars. ”Jag har slutat att uppröras av Vänsterpartiets galenskaper. Jag tror det sunda förnuftet kommer segra”, säger han.

S och V om vinstbegränsningar i välfärden: ”Folklig ilska”

Regeringen och Vänsterpartiet presenterar i dag ett förslag på vinstbegränsningar inom skolan och omsorgen i dag. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Jonas Sjöstedt (V) håller presskonfererens klockan 11.45 – följ direktsändningen här.

S och V om vinstbegränsningar i välfärden: ”Folklig ilska”

Regeringen och Vänsterpartiet presenterar i dag ett förslag på vinstbegränsningar inom skolan och omsorgen i dag. Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Jonas Sjöstedt (V) håller presskonfererens klockan 11.45 – följ direktsändningen här.

Ewa Stenberg: Förslaget är dödfött i denna riksdag – men det kommer mer

Det förslag som regeringen och Vänsterpartiet presenterade i dag kommer inte att gå genom riksdagen. Därför lägger civilministern senare två andra propositioner om vinster i välfärden, som regeringen hoppas få den borgerliga oppositionens stöd för. Diskussionen om vinster i välfärden är en svår balansgång för S och MP.

Ewa Stenberg: Förslaget är döfött i denna riksdag – men det kommer mer

Det förslag som regeringen och Vänsterpartiet presenterar i dag kommer inte att gå genom riksdagen. Därför lägger civilministern senare två andra propositioner om vinster i välfärden, som regeringen hoppas få den borgerliga oppositionens stöd för. Diskussionen om vinster i välfärden är en svår balansgång för S och MP.

Regeringen och V håller pressträff om vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet är färdiga med förslaget om hur vinster ska begränsas i skolan och i omsorgen. Ett vinsttak på sju procent föreslås. – Pengar för välfärd ska gå till välfärd, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Regeringen och V håller pressträff om vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet är färdiga med förslaget om hur vinster ska begränsas i skolan och i omsorgen. Ett vinsttak på sju procent föreslås. – Pengar för välfärd ska gå till välfärd, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

”Regeringens besked bäddar för valstrid”

EKONOMISTUDION EXTRA I en extrasändning från Ekonomistudion klockan 09.30 kommenterar SvD:s Mikael Törnwall att regeringen och Vänsterpartiet nu är överens om ett förslag kring vinster i välfärden. Detaljerna presenteras på en pressträff klockan 11.45.

”Regeringens besked bäddar för valstrid”

EKONOMISTUDION EXTRA I en extrasändning från Ekonomistudion klockan 09.30 kommenterar SvD:s Mikael Törnwall att regeringen och Vänsterpartiet nu är överens om ett förslag kring vinster i välfärden. Detaljerna presenteras på en pressträff klockan 11.45.

”Inte en chans att förslaget blir verklighet”

EKONOMISTUDION EXTRA I en extrasändning från Ekonomistudion kommenterade SvD:s Mikael Törnwall att regeringen och Vänsterpartiet nu är överens om ett förslag kring vinster i välfärden. Detaljerna presenterades på en presskonferens idag.

”Inte en chans att förslaget blir verklighet”

EKONOMISTUDION EXTRA I en extrasändning från Ekonomistudion kommenterade SvD:s Mikael Törnwall att regeringen och Vänsterpartiet nu är överens om ett förslag kring vinster i välfärden. Detaljerna presenterades på en presskonferens idag.

Ulla Andersson sjukskriven för utbrändhet

Ulla Andersson, från Gävle som är Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, är sjukskriven för utbrändhet.

Ulla Andersson sjukskriven för utbrändhet

Ulla Andersson, från Gävle som är Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, är sjukskriven för utbrändhet.

Lagförslag om vinstbegränsningar väntas

Regeringen och Vänsterpartiet väntas presentera en lagrådsremiss i frågan om vinstbegränsningar inom skolan och omsorgen i dag.

Lagförslag om vinstbegränsningar väntas

Regeringen och Vänsterpartiet väntas presentera en lagrådsremiss i frågan om vinstbegränsningar inom skolan och omsorgen i dag.

S och V har enats om ett vinsttak – omfattar inte alla

Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att vinsterna ska begränsas för privata företag i skolan och omsorgen. Ett tak på sju procent av operativt kapital föreslås.

S och V har enats om ett vinsttak – omfattar inte alla

Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu att vinsterna ska begränsas för privata företag i skolan och omsorgen. Ett tak på sju procent av operativt kapital föreslås.

Ulla Andersson sjukskriven för utbrändhet

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, är sjukskriven för utbrändhet.

Ulla Andersson sjukskriven för utbrändhet

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, är sjukskriven för utbrändhet.

Lagförslag om vinster i välfärden färdigt

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om ett lagförslag om ett vinsttstak för privata välfärdsföretag inom skolan och omsorg, erfar SVT Nyheter. Förslaget kommer att presenteras i morgon fredag vid en presskonferens.

Lagförslag om vinster i välfärden färdigt

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om ett lagförslag om ett vinsttstak för privata välfärdsföretag inom skolan och omsorg, erfar SVT Nyheter. Förslaget kommer att presenteras i morgon fredag vid en presskonferens.

Regeringen och V överens om lagförslag för vinster i välfärden

Dagens Nyheter rapporterar att regeringen och Vänsterpartiet är överens om ett lagförslag om att begränsa bolagsvinster inom skolan och omsorgen.

Lagförslaget om vinster i välfärden klart

Dagens Nyheter rapporterar att regeringen och Vänsterpartiet är överens om ett lagförslag om att begränsa bolagsvinster inom skolan och omsorgen.

Lagförslaget om vinster i välfärden klart

Vänsterpartiet och regeringen har enats om ett förslag för begränsade vinster i välfärden. Det framgår av uppgifter till Di.

Lagförslaget om vinster i välfärden klart

Vänsterpartiet och regeringen har enats om ett förslag för begränsade vinster i välfärden. Det framgår av uppgifter till Di.

Regeringen och V överens om vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet är färdiga med det förslag om vinstbegränsningar i välfärden som utlovats sedan valet 2014. Enligt vad TT erfar presenteras en lagrådsremiss på en pressträff med civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterledaren Jonas Sjöstedt på fredagen.

Regeringen och V överens om vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet är färdiga med det förslag om vinstbegränsningar i välfärden som utlovats sedan valet 2014. Enligt vad TT erfar presenteras en lagrådsremiss på en pressträff med civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterledaren Jonas Sjöstedt på fredagen.

Regeringen och V överens om vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om ett lagförslag om att begränsa vinster i välfärden inom skola och omsorgen, uppger DN.– Civilminister Ardalan Shekarabi och Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt håller en pressträff på fredag klockan 11.45, är det enda Shekarabis pressekreterare Matilda Glas vill säga.

V:s Ulla Andersson utbränd – sjukskriven på obestämd tid

Vänsterpartiets vice ordförande är sjukskriven på obestämd tid. Anledningen är utbrändhet. "Kommer behöva betydligt mer tid att återhämta mig känns det som", skrev hon på Facebook för ett par veckor sedan. – Det ska få ta den tid det tar, säger Vänsterpartiets pressekreterare Åsa Mattsson. 

En majoritet av riksdagen vill införa tredje juridiskt kön

En majoritet av riksdagspartierna vill diskutera frågan om att införa ett tredje juridiskt kön i Sverige. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och – för första gången – Centerpartiet står bakom utredningen. Det visar en rundringning som Ekot gjort.2016 var det bara två partier som ställde sig positiva till att införa ett tredje juridiskt kön.Kristdemokraterna och Moderaterna säger däremot nej till en sådan utredning. Sverigedemokraterna är öppna för att diskutera utredningen. Fast partiet vill istället att diskussionen ska handla om "hur man ska definiera kön" och om Sverige istället bara borde fokusera på enbart "biologiska kön". Det hela är kanske lite rörigt när det kommer till begreppen och hur bestämmelserna i juridisk form ser ut. Vi tar en snabb genomgång:Varför vill man införa ett tredje juridisk kön?Det juridiska könet syns i passet. Bild: TTDet finns flera anledningar, men främst ligger fokus på ickebinära personer. Kort sammanfattat handlar det om personer som inte följer tvåkönsnormen – alltså en person som inte identifierar sig som man eller kvinna.Viktigt är att ordet inte betyder samma sak för alla som identifierar sig som ickebinära. Vissa känner sig som både och, andra känner sig som mittemellan och många känner inte att de identifierar sig med något kön alls.Ett juridiskt kön är det kön som lagen anser att personen har. I Sverige registeras könet i folkbokföringen. Det kan i sin tur innebära olika rättigheter i olika delar av världen när det kommer till frågor som pensionsålder, försäkringsvillkor, rätt till föräldraledighet och så vidare. I Sverige är skillnaden inte lika stor då vi har många jämställda villkor för exempelvis samkönade äktenskap och värnplikt.På engelska blir det lättare att skilja på juridiska och biologiska kön då gender handlar om det juridiska (eller samhälleliga) könet och sex innebär det biologiska könet.När det kommer till ett biologiskt kön så handlar det om vilka könsdelar personen har. Det skulle i sin tur bli problematiskt att utgå från enbart det biologiska könet för intersex- eller transpersoner. Vänta nu – vad är intersex?Intersex är ett begrepp som inkluderar personer som fötts med könsorgan, könshormoner och/eller gener som inte enbart kan definieras som man eller kvinna. Ett exempel är att en person kan födas med både vagina och testiklar.Men vad betyder uttrycket cis-person som jag sett flyga förbi mig på nätet?En cis-person är en person där könsidentitet, kropp och juridiskt kön stämmer överens med ens egna identifiering. Alltså är en cis-person inte en transperson eller ickebinära. Till exempel en man som har penis och som helt enkelt ser ut som en man (på sättet som normen tillskriver hur män ska se ut).Könsidentiteter är ett komplex begrepp – och många identifierar sig inte på den binära skalan som innefattar två kön. Bild: PicjumboFinns det länder som har ett tredje juridiskt kön?Ja. Exempelvis Indien har efter långa politiska diskussioner infört ett tredje juridiskt kön. De har sällskap av Nepal, Pakistan, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och – från och med förra året – Tyskland som var först i Europa med bestämmelsen.Vad innebär det att korrigera sitt kön i Sverige?Sverige kräver inte, som många andra länder gör, att en person som vill byta juridiskt kön (exempelvis från man till kvinna) också har gjort medicinska ingrepp exempelvis gällande könsorgan. Det enda som krävs är att man bott i landet i mer än ett år – och (vilket gör det jobbigt för barn och tonåringar) att personen fyllt 18 år.I Norden har vi så kallade "könade personnummer" vilket är unikt. Med andra ord kan du se "vilket kön personen har" genom att kolla på de fyra sista siffrorna. Det har i sin tur orsakat stora problem för transpersoner som ändrat sitt personnummer.– Det kan skapa enorma svårigheter, framför allt kanske om du är ung och inte så resursstark, exempelvis om du plötsligt inte har ett mobilabonnemang eller ett högkostnadsskydd, säger Ulrika Westerlund, ansvarig för utredningen om transpersoners situation i Sverige, till TT.Hoppas du blev lite klokare av den här artikeln. Om du har frågor om könsidentitet så vänd dig till exempelvis RFSL, UMO eller projektet Transformering.Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

En majoritet av riksdagen vill införa tredje juridiskt kön

En majoritet av riksdagspartierna vill diskutera frågan om att införa ett tredje juridiskt kön i Sverige. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och – för första gången – Centerpartiet står bakom utredningen. Det visar en rundringning som Ekot gjort.2016 var det bara två partier som ställde sig positiva till att införa ett tredje juridiskt kön.Kristdemokraterna och Moderaterna säger däremot nej till en sådan utredning. Sverigedemokraterna är öppna för att diskutera utredningen. Fast partiet vill istället att diskussionen ska handla om "hur man ska definiera kön" och om Sverige istället bara borde fokusera på enbart "biologiska kön". Det hela är kanske lite rörigt när det kommer till begreppen och hur bestämmelserna i juridisk form ser ut. Vi tar en snabb genomgång:Varför vill man införa ett tredje juridisk kön?Det juridiska könet syns i passet. Bild: TTDet finns flera anledningar, men främst ligger fokus på ickebinära personer. Kort sammanfattat handlar det om personer som inte följer tvåkönsnormen – alltså en person som inte identifierar sig som man eller kvinna.Viktigt är att ordet inte betyder samma sak för alla som identifierar sig som ickebinära. Vissa känner sig som både och, andra känner sig som mittemellan och många känner inte att de identifierar sig med något kön alls.Ett juridiskt kön är det kön som lagen anser att personen har. I Sverige registeras könet i folkbokföringen. Det kan i sin tur innebära olika rättigheter i olika delar av världen när det kommer till frågor som pensionsålder, försäkringsvillkor, rätt till föräldraledighet och så vidare. I Sverige är skillnaden inte lika stor då vi har många jämställda villkor för exempelvis samkönade äktenskap och värnplikt.På engelska blir det lättare att skilja på juridiska och biologiska kön då gender handlar om det juridiska (eller samhälleliga) könet och sex innebär det biologiska könet.När det kommer till ett biologiskt kön så handlar det om vilka könsdelar personen har. Det skulle i sin tur bli problematiskt att utgå från enbart det biologiska könet för intersex- eller transpersoner. Vänta nu – vad är intersex?Intersex är ett begrepp som inkluderar personer som fötts med könsorgan, könshormoner och/eller gener som inte enbart kan definieras som man eller kvinna. Ett exempel är att en person kan födas med både vagina och testiklar.Men vad betyder uttrycket cis-person som jag sett flyga förbi mig på nätet?En cis-person är en person där könsidentitet, kropp och juridiskt kön stämmer överens med ens egna identifiering. Alltså är en cis-person inte en transperson eller ickebinära. Till exempel en man som har penis och som helt enkelt ser ut som en man (på sättet som normen tillskriver hur män ska se ut).Könsidentiteter är ett komplex begrepp – och många identifierar sig inte på den binära skalan som innefattar två kön. Bild: PicjumboFinns det länder som har ett tredje juridiskt kön?Ja. Exempelvis Indien har efter långa politiska diskussioner infört ett tredje juridiskt kön. De har sällskap av Nepal, Pakistan, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika och – från och med förra året – Tyskland som var först i Europa med bestämmelsen.Vad innebär det att korrigera sitt kön i Sverige?Sverige kräver inte, som många andra länder gör, att en person som vill byta juridiskt kön (exempelvis från man till kvinna) också har gjort medicinska ingrepp exempelvis gällande könsorgan. Det enda som krävs är att man bott i landet i mer än ett år – och (vilket gör det jobbigt för barn och tonåringar) att personen fyllt 18 år.I Norden har vi så kallade "könade personnummer" vilket är unikt. Med andra ord kan du se "vilket kön personen har" genom att kolla på de fyra sista siffrorna. Det har i sin tur orsakat stora problem för transpersoner som ändrat sitt personnummer.– Det kan skapa enorma svårigheter, framför allt kanske om du är ung och inte så resursstark, exempelvis om du plötsligt inte har ett mobilabonnemang eller ett högkostnadsskydd, säger Ulrika Westerlund, ansvarig för utredningen om transpersoners situation i Sverige, till TT.Hoppas du blev lite klokare av den här artikeln. Om du har frågor om könsidentitet så vänd dig till exempelvis RFSL, UMO eller projektet Transformering.Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.

Dömer ut rutavdraget trots 30 000 nya jobb

30 000 nya jobb efter rutreformen.Men Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt ångrar inte sitt motstånd mot avdraget.– Det är i de rikaste förorter som detta utnyttjas.

Kristersson till angrepp om gängkriminaliteten

Brott och straff står i fokus under årets första partiledardebatt i riksdagen. Samtliga partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet har fokuserat på behovet av tuffare tag. – Kriminella har handgranater som vore det krig i vårt land, säger Ulf Kristersson under sitt första anförande i talarstolen. Debatten stördes tillfälligt under Jan Björklunds anförande av protester från ett antal personer på plenisalens läktare och talmannen Urban Ahlin fick be vakterna att föra ut dem. – Lyssna på folket, stäng minkfarmarna! skrek de som protesterade.

Sjöstedt: ”En mycket allvarlig varning till regeringen”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) öppning för att ändra strejkrätten leder nu till öppen konflikt mellan Vänsterpartiet och regeringen. Det skriver DN.

Sjöstedt: ”En mycket allvarlig varning till regeringen”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) öppning för att ändra strejkrätten leder nu till öppen konflikt mellan Vänsterpartiet och regeringen. Det skriver DN.

Sjöstedt: ”En allvarlig varning till regeringen”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) öppning för att ändra strejkrätten leder nu till öppen konflikt mellan Vänsterpartiet och regeringen. Det skriver DN.

Sjöstedt: ”En allvarlig varning till regeringen”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) öppning för att ändra strejkrätten leder nu till öppen konflikt mellan Vänsterpartiet och regeringen. Det skriver DN.

V vill korta arbetstiden:

Arbetstidsförkortning, ett nytt pensionssystem och en grön investeringsbank på 100 miljarder kronor.Det är Vänsterpartiets tre viktigaste valfrågor om partiledningen får som den vill på partikongressen nästa månad.

V går till val på kortare arbetstid

Arbetstidsförkortning, ett nytt pensionssystem och en grön investeringsbank på 100 miljarder kronor. Det är Vänsterpartiets tre viktigaste valfrågor om partiledningen får som den vill på partikongressen nästa månad.

V går till val på kortare arbetstid

Arbetstidsförkortning, ett nytt pensionssystem och en grön investeringsbank på 100 miljarder kronor. Det är Vänsterpartiets tre viktigaste valfrågor om partiledningen får som den vill på partikongressen nästa månad.

Vill inte regeringen satsa på kvinnligt företagande?

”Sverige har världens första feministiska regering”, så beskriver sig den svenska regeringen. Det är därför märkligt att regeringen har dansat runt frågan om hur vinstpolitiken påverkar jämställdheten. Regeringens linje är ju trots allt att det är helt ok med att skattepengar går till vinstdrivande företag, i allmänhet. Vinstreglering ska bara införas i de delar av näringslivet där kvinnor dominerar bland företagarna. Tänker man sig att det på ett magiskt sätt inte kommer att påverka jämställdheten? De nordiska länderna har en unik historia när det kommer till jämställdhet. Redan under vikingatiden hade kvinnor en starkare ställning i samhället jämfört med resten av världen. Medeltida lag i nordiska länder gav kvinnor starkare äganderätt än i andra delar av Europa, vilket förstärktes i tidig modern tid. Under 1800-talet och början av 1900-talet var det vanligt att kvinnor drev företag, bland annat apotek och skolor. När välfärdsstaten växte fram började många företag att slås ut genom att offentliga monopol växte fram. De mansdominerade delarna av näringslivet fick fortsätta vara privata. Det var istället skolor, apotek, äldreboenden och kliniker som monopoliserades genom socialdemokraternas politik – de företag som ofta drevs av kvinnor. Som resultat kom Sverige under lång tid att ligga efter övriga Europa sett till kvinnors företagande. Kvinnors företagande fick ett lyft när det blev möjligt för företag att driva skolor, äldreboenden och vårdcentraler. För några år sen toppade för ovanlighetens skull en kvinna till och med listan över de som betalar mest skatt i Sverige. Det var Barbara Bergström, grundare av den framgångsrika skolkoncernen Engelska Skolan.  Men engelska skolan och många andra företag i välfärden kommer att urholkas om regeringens tankar på vinstreglering blir av. Vinstregleringen är krånglig, men innebär i princip att majoriteten av välfärdsföretagen inte tillåts gå med rimliga vinstnivåer och därmed behöver läggas ned. Regeringens egen utredare, forskaren Joachim Landström, har förklarat att regleringen vore ”ett förstatligande av välfärdssektorn”. Så vad är motiven till att förstatliga välfärdssektorn? I slutet av 2017 skrev civilminister Ardalan Shekarabi (S), tillsammans med Ali Esbati (V), ”Regeringen och vänsterpartiet är överens om att vi ska säkra att våra skattepengar går till det som de är avsedda för och inte till den vinstjakt som vi ser har skapat förödande effekter i vår gemensamma välfärd.” Men välfärdsbolagen har ”i stort sett samma rörelsemarginaler” som andra liknande bolag, förklarar revisionsföretaget PwC. Faktum med att välfärdsbolagen enligt PwC ”lägre rörelsemarginaler än vård, skola och omsorgsbranschen som helhet”. Om man tittar på statistiken över offentliga utgifter i Sverige blir regeringens vinstkritik ännu märkligare. Under 2016 spenderade offentlig sektor 493 miljarder kronor på att köpa olika varor och tjänster av privata företag. En knapp femtedel gick till utbildning, vård, omsorg och sociala tjänster. Dessa råkar också vara två branscher som framförallt drivs av kvinnor. I hela näringslivet är bara en dryg tredjedel av företagarna kvinnor. Men en majoritet på 55 procent av företagarna inom utbildning, och hela 77 procent av företagarna inom vård och omsorg, är kvinnor. Det kan tyckas som en självklar fråga, men den behöver ställas till regeringen: Är det ok med att 395 miljarder kronor i skattemedel betalas ut till privat verksamhet, ofta vinstdrivande företag, i de branscher där företagarna framförallt är män? Varför är inte dessa vinster inte en dränering av välfärdens resurser? Hur tänker man sig att vinst är ett problem enbart i de branscher där kvinnor dominerar bland företagarna? Motiven bakom regeringens politik är inte att underminera kvinnors företagande, men det blir givetvis resultatet. Den regering som ser sig själv som världens första feministiska borde krävas på en feministisk konsekvensanalys över sin ekonomiska politik. Att regeringen hittills lyckats ducka denna fråga är rent ut sagt märkligt.   Nima Sanandaji,President of ECEP--Nima Sanandaji är tekn. dr från KTH och vd för tankesmedjan ECEPR. Han har författat en rad studier och böcker om kvinnors karriärer och företagande, bland annat internationellt spridda boken ”The Nordic Gender Equality Paradox”.

Vill inte regeringen satsa på kvinnligt företagande?

”Sverige har världens första feministiska regering”, så beskriver sig den svenska regeringen. Det är därför märkligt att regeringen har dansat runt frågan om hur vinstpolitiken påverkar jämställdheten. Regeringens linje är ju trots allt att det är helt ok med att skattepengar går till vinstdrivande företag, i allmänhet. Vinstreglering ska bara införas i de delar av näringslivet där kvinnor dominerar bland företagarna. Tänker man sig att det på ett magiskt sätt inte kommer att påverka jämställdheten? De nordiska länderna har en unik historia när det kommer till jämställdhet. Redan under vikingatiden hade kvinnor en starkare ställning i samhället jämfört med resten av världen. Medeltida lag i nordiska länder gav kvinnor starkare äganderätt än i andra delar av Europa, vilket förstärktes i tidig modern tid. Under 1800-talet och början av 1900-talet var det vanligt att kvinnor drev företag, bland annat apotek och skolor. När välfärdsstaten växte fram började många företag att slås ut genom att offentliga monopol växte fram. De mansdominerade delarna av näringslivet fick fortsätta vara privata. Det var istället skolor, apotek, äldreboenden och kliniker som monopoliserades genom socialdemokraternas politik – de företag som ofta drevs av kvinnor. Som resultat kom Sverige under lång tid att ligga efter övriga Europa sett till kvinnors företagande. Kvinnors företagande fick ett lyft när det blev möjligt för företag att driva skolor, äldreboenden och vårdcentraler. För några år sen toppade för ovanlighetens skull en kvinna till och med listan över de som betalar mest skatt i Sverige. Det var Barbara Bergström, grundare av den framgångsrika skolkoncernen Engelska Skolan.  Men engelska skolan och många andra företag i välfärden kommer att urholkas om regeringens tankar på vinstreglering blir av. Vinstregleringen är krånglig, men innebär i princip att majoriteten av välfärdsföretagen inte tillåts gå med rimliga vinstnivåer och därmed behöver läggas ned. Regeringens egen utredare, forskaren Joachim Landström, har förklarat att regleringen vore ”ett förstatligande av välfärdssektorn”. Så vad är motiven till att förstatliga välfärdssektorn? I slutet av 2017 skrev civilminister Ardalan Shekarabi (S), tillsammans med Ali Esbati (V), ”Regeringen och vänsterpartiet är överens om att vi ska säkra att våra skattepengar går till det som de är avsedda för och inte till den vinstjakt som vi ser har skapat förödande effekter i vår gemensamma välfärd.” Men välfärdsbolagen har ”i stort sett samma rörelsemarginaler” som andra liknande bolag, förklarar revisionsföretaget PwC. Faktum med att välfärdsbolagen enligt PwC ”lägre rörelsemarginaler än vård, skola och omsorgsbranschen som helhet”. Om man tittar på statistiken över offentliga utgifter i Sverige blir regeringens vinstkritik ännu märkligare. Under 2016 spenderade offentlig sektor 493 miljarder kronor på att köpa olika varor och tjänster av privata företag. En knapp femtedel gick till utbildning, vård, omsorg och sociala tjänster. Dessa råkar också vara två branscher som framförallt drivs av kvinnor. I hela näringslivet är bara en dryg tredjedel av företagarna kvinnor. Men en majoritet på 55 procent av företagarna inom utbildning, och hela 77 procent av företagarna inom vård och omsorg, är kvinnor. Det kan tyckas som en självklar fråga, men den behöver ställas till regeringen: Är det ok med att 395 miljarder kronor i skattemedel betalas ut till privat verksamhet, ofta vinstdrivande företag, i de branscher där företagarna framförallt är män? Varför är inte dessa vinster inte en dränering av välfärdens resurser? Hur tänker man sig att vinst är ett problem enbart i de branscher där kvinnor dominerar bland företagarna? Motiven bakom regeringens politik är inte att underminera kvinnors företagande, men det blir givetvis resultatet. Den regering som ser sig själv som världens första feministiska borde krävas på en feministisk konsekvensanalys över sin ekonomiska politik. Att regeringen hittills lyckats ducka denna fråga är rent ut sagt märkligt.   Nima Sanandaji,President of ECEP--Nima Sanandaji är tekn. dr från KTH och vd för tankesmedjan ECEPR. Han har författat en rad studier och böcker om kvinnors karriärer och företagande, bland annat internationellt spridda boken ”The Nordic Gender Equality Paradox”.

M, V och Sd går framåt i Omnis väljarindex

Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går framåt i Omnis väljarindex som tas fram av Novus Svensk Väljaropinion. Det är resultaten från Novus, Sifo, Demoskop och Ipsos som vägs samman i ett index. Den stora vinnaren var Moderaterna.

M, V och Sd går framåt i Omnis väljarindex

Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går framåt i Omnis väljarindex som tas fram av Novus Svensk Väljaropinion. Det är resultaten från Novus, Sifo, Demoskop och Ipsos som vägs samman i ett index. Den stora vinnaren var Moderaterna.

Storbråk om hotet mot Sverige mellan regeringen och opposition

Regeringen underkänner i dag försvarsberedningens beskrivning av hotbilden mot Sverige. Detta trots att samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet var eniga i beredningen om att hotet mot Sverige är annorlunda i dag jämfört med tidigare.

Storbråk om hotet mot Sverige mellan regeringen och opposition

Regeringen underkänner i dag försvarsberedningens beskrivning av hotbilden mot Sverige. Detta trots att samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet var eniga i beredningen om att hotet mot Sverige är annorlunda i dag jämfört med tidigare.

Sjöstedt försvarar beslutet att utesluta Ohly från partiets arrangemang

Nu bryter Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt tystnaden efter Lars Ohlys avhopp från partiet. – Jag tycker att vi agerat rimligt, säger han till SVT Nyheter.

Sjöstedt försvarar beslutet att utesluta Ohly från partiets arrangemang

Nu bryter Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt tystnaden efter Lars Ohlys avhopp från partiet. – Jag tycker att vi agerat rimligt, säger han till SVT Nyheter.