Beredskapspolisen

Polis i kris behöver förstärkning även i fred

Att Dan Eliasson tar över MSB är milt sagt utmanande. Att han lämnar posten som rikspolischef borde öppna för en omprövning av synen på beredskapspolisen, skriver Säkerhetsrådets redaktör Claes Arvidsson.

Polis i kris behöver förstärkning även i fred

Att Dan Eliasson tar över MSB är milt sagt utmanande. Att han lämnar posten som rikspolischef borde öppna för en omprövning av synen på beredskapspolisen, skriver Säkerhetsrådets redaktör Claes Arvidsson.

Eliasson sågar förslag om beredskapspolis

Liberalerna vill återinföra beredskapspolisen och att styrkan också ska kunna användas i fredstid för att lösa polisens resursbrist. "Jag tror inte på den vägen framåt", säger däremot rikspolischefen Dan Eliasson.

Eliasson sågar förslag om beredskapspolis

Liberalerna vill återinföra beredskapspolisen och att styrkan också ska kunna användas i fredstid för att lösa polisens resursbrist. "Jag tror inte på den vägen framåt", säger däremot rikspolischefen Dan Eliasson.

L vill lösa polisbrist med beredskapspoliser

Liberalerna tar fasta på försvarsberedningens förslag och vill återinföra den så kallade beredskapspolisen. Men L anser att denna polisstyrka också ska kunna användas i fredstid.

L vill lösa polisbrist med beredskapspoliser

Liberalerna tar fasta på försvarsberedningens förslag och vill återinföra den så kallade beredskapspolisen. Men L anser att denna polisstyrka också ska kunna användas i fredstid.

L:s känga mot Eliasson: Krav på polisbakgrund

SÄLEN. Liberalerna och Jan Björklund vill återinrätta beredskapspolisen och anställa 2000 trygghetsvakter.Orsaken är bristen på "riktiga" poliser. – Otryggheten ökar och förtroendet för rättsväsendet minskar. Vi måste stärka rättsstaten, säger Jan Björklund. Samtidigt vill de också införa ett krav på att högre polischefer ska ha polisiär bakgrund.

Mitt i krisen – så lite pengar satsar regeringen på polisen

Det har varit mycket snack om polisen på senaste tiden. En anledning är det bilbränder som sker i olika områden runt om i Sverige samt att polis och räddningstjänst mötts av stenkastning. Polisen löser allt färre brott men Stefan Löfven har hävdat att det inte råder någon kris. [readmore:859560,]I budgeten för 2017 vill regeringen ge mer pengar till polismyndigheten, men det är ingen stor ökning. I år har 21 839 037 000 kronor gått till polisen. Nästa år räknas samma myndighet kosta 21 922 144 000 kronor. Ökningen är alltså endast på 83 107 000 kronor. Mycket pengar – så klart – men ingen stor ökning.[readmore:795920,]Budgeten möttes av kritik direkt när den presenterades på tisdagsmorgonen:<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en"><p lang="sv" dir="ltr">Regeringen satsar endast 100 miljoner på polisen nästa år. Samtidigt i Malmö, fyra larm om bilbränder på 40 minuter <a href="https://twitter.com/hashtag/bp17?src=hash">#bp17</a> <a href="https://t.co/wJuhHqjoIS">pic.twitter.com/wJuhHqjoIS</a></p>&mdash; Niklas Gillström (@NiklasGillstrom) <a href="https://twitter.com/NiklasGillstrom/status/778129125865324550">September 20, 2016</a></blockquote><script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script><blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en"><p lang="sv" dir="ltr">I september mumlade Ygeman (s) att Polisen inte har levererat idag vill jag hävda att det är inrikesministern som inte har levererat <a href="https://twitter.com/hashtag/bp17?src=hash">#bp17</a></p>&mdash; Roger Haddad (@RogerHaddadLib) <a href="https://twitter.com/RogerHaddadLib/status/778130402569519104">September 20, 2016</a></blockquote><script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script><blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en"><p lang="sv" dir="ltr">Klassa handgranater som vapen-nej säger regeringen, satsa på 2500 fler poliser &amp; återinsätt beredskapspolisen-nej hälsar Ygeman <a href="https://twitter.com/hashtag/svpol?src=hash">#svpol</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/bp17?src=hash">#bp17</a></p>&mdash; Roger Haddad (@RogerHaddadLib) <a href="https://twitter.com/RogerHaddadLib/status/778132623101157376">September 20, 2016</a></blockquote><script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>Glöm inte att ladda ner vår app för fler spännande nyheter.

Mitt i krisen – så lite pengar satsar regeringen på polisen

Det har varit mycket snack om polisen på senaste tiden. En anledning är det bilbränder som sker i olika områden runt om i Sverige samt att polis och räddningstjänst mötts av stenkastning. Polisen löser allt färre brott men Stefan Löfven har hävdat att det inte råder någon kris. [readmore:859560,]I budgeten för 2017 vill regeringen ge mer pengar till polismyndigheten, men det är ingen stor ökning. I år har 21 839 037 000 kronor gått till polisen. Nästa år räknas samma myndighet kosta 21 922 144 000 kronor. Ökningen är alltså endast på 83 107 000 kronor. Mycket pengar – så klart – men ingen stor ökning.[readmore:795920,]Budgeten möttes av kritik direkt när den presenterades på tisdagsmorgonen:<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en"><p lang="sv" dir="ltr">Regeringen satsar endast 100 miljoner på polisen nästa år. Samtidigt i Malmö, fyra larm om bilbränder på 40 minuter <a href="https://twitter.com/hashtag/bp17?src=hash">#bp17</a> <a href="https://t.co/wJuhHqjoIS">pic.twitter.com/wJuhHqjoIS</a></p>&mdash; Niklas Gillström (@NiklasGillstrom) <a href="https://twitter.com/NiklasGillstrom/status/778129125865324550">September 20, 2016</a></blockquote><script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script><blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en"><p lang="sv" dir="ltr">I september mumlade Ygeman (s) att Polisen inte har levererat idag vill jag hävda att det är inrikesministern som inte har levererat <a href="https://twitter.com/hashtag/bp17?src=hash">#bp17</a></p>&mdash; Roger Haddad (@RogerHaddadLib) <a href="https://twitter.com/RogerHaddadLib/status/778130402569519104">September 20, 2016</a></blockquote><script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script><blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en"><p lang="sv" dir="ltr">Klassa handgranater som vapen-nej säger regeringen, satsa på 2500 fler poliser &amp; återinsätt beredskapspolisen-nej hälsar Ygeman <a href="https://twitter.com/hashtag/svpol?src=hash">#svpol</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/bp17?src=hash">#bp17</a></p>&mdash; Roger Haddad (@RogerHaddadLib) <a href="https://twitter.com/RogerHaddadLib/status/778132623101157376">September 20, 2016</a></blockquote><script async src="//platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>Glöm inte att ladda ner vår app för fler spännande nyheter.

Alliansen enade om 2 000 poliser

Alliansen vill ta krafttag mot stenkastningen mot blåljuspersonal i utsatta områden. Under torsdagsmorgonen presenterade de fyra alliansledarna sina nya gemensamma förslag i samband med en rundvandring i Husby. Bland annat föreslår man 2 000 nya poliser i utanförskapsområdena samt ett återinförande av beredskapspolisen.

Kristdemokraterna vill ha 2 000 fler poliser

Kristdemokraterna vill ha 2000 fler poliser och en fördubbling av nationella insatsstyrkan. Partiet vill även förstärka terrorberedskapen och att beredskapspolisen återinförs. Partiets budgetförslag innebär en satsning på polisen på nära fyra miljarder kronor.

”Fler poliser kan göra nya organisationen effektivare”

Budgetförslag. Vi vill satsa 4 miljarder på Polisen: 2 000 fler poliser anställs till år 2020, polismyndigheten förstärks med 500 civilanställda nästa år för att renodla polisens arbetsuppgifter, förstärkt terrorberedskap samt att beredskapspolisen återinförs, skriver kristdemokraterna Ebba Busch Thor, Jakob Forssmed och Andreas Carlson.

Vi måste göra jobbet för våra poliser mindre omöjligt

Efter terroristattentaten i Frankrike och Belgien kommer den svenska polisen få svårare och viktigare arbetsuppgifter. Samtidigt har införandet av gränskontroller och polisinsatser vid asylboenden redan nu dränerat polisens kapacitet, uthållighet och resurser.Enskilda poliser vittnar om att polisen inte hinner med sina vanliga arbetsuppgifter. Det finns nu en uppenbar risk att polisens arbete med att förebygga och utreda brott ytterligare kommer försämras.Nuvarande befolkningsutveckling som innebär att Sverige inom några år kan ha ökat befolkningen med upp till en miljon nya invånare talar också för att behoven av polisresurser ökar. [readmore:836252,]För att kunna möta polisens hårdare arbetsbelastning behöver Sverige omgående förstärka polisen genom att nyutbilda cirka 4000 nya poliser, vilket är betydligt fler poliser än de behov som tidigare har debatterats.Polisens villkor måste också förbättras så att fler poliser väljer att stanna kvar i yrket. I dag går utvecklingen dessvärre i fel riktning genom att fler poliser än någonsin tidigare väljer att lämna polisyrket. För att omedelbart klara av rådande situation med gränskontroller och hotet från terrorism skulle Sverige behövt den nedlagda beredskapspolisen, vilken skulle ha ökat polisens uthållighet och minskat risken för att andra polisiära uppgifter prioriteras bort. För att upprätthålla säkerheten på kort sikt, innan väsentligt fler poliser har rekryterats och utbildas, föreslås att polisen genom lagändringar effektiviseras och befrias från arbetsuppgifter som inte är polisär kärnverksamhet. Exempelvis använder vi i dagsläget högskoleutbildade poliser som ”biljettkontrollanter” vid landets gränser, för bevakningsuppgifter i samband fotbollsmatcher och tungt beväpnad polis utför också permanent bevakning utanför skolor och församlingar med särskild hotbild.Utöver statiska bevakningsuppdrag utför polisen också ett stort antal arbetsuppgifter som inte är i närheten av att vara polisiär kärnverksamhet. Det handlar exempelvis om de cirka 30 000 ”färdtjänst” uppdrag som polisen varje år utför åt andra myndigheter såsom Migrationsverket, Kriminalvården, Landsting med flera.Det förhöjda hotet från från terroristangrepp kommer sannolikt att finnas kvar under lång tid, och samtidigt ökar Sveriges befolkning betydligt. För att polisen i den nya situationen som råder ska ha en realistisk möjlighet att över tiden fullgöra sina arbetsuppgifter föreslås att den nuvarande skyddslagen utökas så att fler verksamheter kan beslutas bli skyddsobjekt. [readmore:839444,]Detta gäller exempelvis platser och lokaler där många människor samlas, kollektivtrafik, asylboenden, skolor, församlingar eller andra verksamheter med förhöjd hotbild.För att bevaka dessa skyddsobjekt kan och bör i stället för poliser, lämpligtvis användas särskilt utbildade skyddsvakter, som inom skyddsobjektet har samma möjligheter som polisen att ingripa och skydda mot terroristbrott. Skyddsvakter skyddar i nuläget exempelvis flygplatser, kärnkraftverk, regeringskansliet och riksdagen.Om vi underlåter att förstärka polismyndigheten med fler poliser och fortsätter att felprioritera polisens begränsade resurser till uppdrag som inte kräver polisiär befogenhet, kommer polisen få betydande svårigheter att lösa sina huvudsakliga uppgifter. Som exempelvis att förebygga och klara upp brott, vilket oundvikligen leder till försämrad rättssäkerhet och riskerar att skada allmänhetens tilltro till rättssystemet.Leslie Öqvist,Liberal debattör, Ordförande Liberalerna Vaxholm

Vi måste göra jobbet för våra poliser mindre omöjligt

Efter terroristattentaten i Frankrike och Belgien kommer den svenska polisen få svårare och viktigare arbetsuppgifter. Samtidigt har införandet av gränskontroller och polisinsatser vid asylboenden redan nu dränerat polisens kapacitet, uthållighet och resurser.Enskilda poliser vittnar om att polisen inte hinner med sina vanliga arbetsuppgifter. Det finns nu en uppenbar risk att polisens arbete med att förebygga och utreda brott ytterligare kommer försämras.Nuvarande befolkningsutveckling som innebär att Sverige inom några år kan ha ökat befolkningen med upp till en miljon nya invånare talar också för att behoven av polisresurser ökar. [readmore:836252,]För att kunna möta polisens hårdare arbetsbelastning behöver Sverige omgående förstärka polisen genom att nyutbilda cirka 4000 nya poliser, vilket är betydligt fler poliser än de behov som tidigare har debatterats.Polisens villkor måste också förbättras så att fler poliser väljer att stanna kvar i yrket. I dag går utvecklingen dessvärre i fel riktning genom att fler poliser än någonsin tidigare väljer att lämna polisyrket. För att omedelbart klara av rådande situation med gränskontroller och hotet från terrorism skulle Sverige behövt den nedlagda beredskapspolisen, vilken skulle ha ökat polisens uthållighet och minskat risken för att andra polisiära uppgifter prioriteras bort. För att upprätthålla säkerheten på kort sikt, innan väsentligt fler poliser har rekryterats och utbildas, föreslås att polisen genom lagändringar effektiviseras och befrias från arbetsuppgifter som inte är polisär kärnverksamhet. Exempelvis använder vi i dagsläget högskoleutbildade poliser som ”biljettkontrollanter” vid landets gränser, för bevakningsuppgifter i samband fotbollsmatcher och tungt beväpnad polis utför också permanent bevakning utanför skolor och församlingar med särskild hotbild.Utöver statiska bevakningsuppdrag utför polisen också ett stort antal arbetsuppgifter som inte är i närheten av att vara polisiär kärnverksamhet. Det handlar exempelvis om de cirka 30 000 ”färdtjänst” uppdrag som polisen varje år utför åt andra myndigheter såsom Migrationsverket, Kriminalvården, Landsting med flera.Det förhöjda hotet från från terroristangrepp kommer sannolikt att finnas kvar under lång tid, och samtidigt ökar Sveriges befolkning betydligt. För att polisen i den nya situationen som råder ska ha en realistisk möjlighet att över tiden fullgöra sina arbetsuppgifter föreslås att den nuvarande skyddslagen utökas så att fler verksamheter kan beslutas bli skyddsobjekt. [readmore:839444,]Detta gäller exempelvis platser och lokaler där många människor samlas, kollektivtrafik, asylboenden, skolor, församlingar eller andra verksamheter med förhöjd hotbild.För att bevaka dessa skyddsobjekt kan och bör i stället för poliser, lämpligtvis användas särskilt utbildade skyddsvakter, som inom skyddsobjektet har samma möjligheter som polisen att ingripa och skydda mot terroristbrott. Skyddsvakter skyddar i nuläget exempelvis flygplatser, kärnkraftverk, regeringskansliet och riksdagen.Om vi underlåter att förstärka polismyndigheten med fler poliser och fortsätter att felprioritera polisens begränsade resurser till uppdrag som inte kräver polisiär befogenhet, kommer polisen få betydande svårigheter att lösa sina huvudsakliga uppgifter. Som exempelvis att förebygga och klara upp brott, vilket oundvikligen leder till försämrad rättssäkerhet och riskerar att skada allmänhetens tilltro till rättssystemet.Leslie Öqvist,Liberal debattör, Ordförande Liberalerna Vaxholm

Stärk det psykologiska försvaret

En räv försökte under lång tid att tränga igenom en sköldpaddas skal. Den bet på det eller vände sköldpaddan upp och ned. När det inte gick med våld försökte räven med advokathjälp köpa skalet, men inget hjälpte. När den tekniska utvecklingen hade gått tillräckligt långt köpte den reklamtid om hur sköldpaddor kunde flyga mot himlen. Det gjorde stort intryck på den lilla sköldpaddan som tyckte att bördan skavde och tyngde på ryggen. Den inhyrda ugglan förklarade att rävarna gått med i Hare Krishna och blivit vegetarianer. Till slut bestämde sig den lilla sköldpaddan för att ta sitt första och sista steg befriad från sitt besvärliga skal. Den visste inte, och skulle aldrig få veta, att informationskrigföring är den målmedvetna träningen av en fiende att ta bort sitt skyddssystem. Detta är en förkortad version av en allegori i boken Informationskrig från 1998 av den ryska strategen Sergej Rastorguev. Han integrerar psykologin och en matematisk/biologisk syn i kampen om människornas psyken. Information kan spridas likt virus är en bärande tes i verket. På så sätt kan man påverka människorna genom algoritmer när de formar sin uppfattning i olika frågor. För en stormakt i ekonomiskt och socialt förfall är utvecklingen av informationsteknologin en möjlighet att bjuda motstånd. Kreml kan luta sig mot en stark litterär tradition liksom en matematisk. Regimen har också tillgång till en uppsjö av mänsklig talang, och en vana av att styra eller locka den att arbeta för den nationella säkerheten. Det är därför inte så konstigt att informationskrigföringen fått en så framträdande plats i konflikten med väst. Vi förundras ofta över den låga argumentationskvaliteten i påståenden från så kallade troll och deras medhjälpare i väst. Men, det är fråga om logaritmer som söker kvantiteter för att överskölja vår varseblivning. Genom en kaskad av påståenden ska mottagliga människor, oftast med lägre utbildning, bli passiviserade eller mobiliserade, beroende på målsättningen. Systemkollaps är modeordet, rädsla övergående i hat är drivkrafterna. Penetrationen genom alternativa sajter över hela det politiska spektrumet kan ha blivit så framgångsrik att man inte behöver Sputniks nordiska sändningar längre. För att påverka det ekonomiska och politiska etablissemanget i väst använder Moskva i stället skolade officerare från underrättelsetjänsten SVR som studerar, konverserar och förfinar budskap till våra beslutsfattare i affärsmässiga miljöer. Andra handleder agenter som för fram samma budskap på liknande sätt utan att vi vet som är den egentliga avsändaren. Dessa har oftast köpts eller utpressats till att bete sig som ambassaden önskar. I dessa perspektiv är det därför ett uselt beslut av Sveriges Radio att stänga ned sina ryskspråkiga sändningar. Särskilt som tysk säkerhetstjänst har varnat för ryska försök att manipulera och mobilisera ett par miljoner ryssar som lever i landet mot regeringen Merkel. Många ansvariga aktörer här hemma har ännu inte tagit in vidden av att vi är i en allvarlig konflikt med Kreml, än mindre att informationskrigföring är en omistlig del i denna för Ryssland. Hur många sköldpaddsskal har vi slängt av oss de senaste 15 åren? Gotland är nu på väg att befästas igen, FRA-lagen baxades igenom med en hårsmån och Särskilda beredskapspolisen bara försvann. Sverige behöver ett robust psykologiskt försvar för informationssäkerheten i samhället. Vi behöver också vässa förmågan att upptäcka inflytelseagenter, som med modern teknologi kan anta vilken skepnad som helst.

Stärk det psykologiska försvaret

En räv försökte under lång tid att tränga igenom en sköldpaddas skal. Den bet på det eller vände sköldpaddan upp och ned. När det inte gick med våld försökte räven med advokathjälp köpa skalet, men inget hjälpte. När den tekniska utvecklingen hade gått tillräckligt långt köpte den reklamtid om hur sköldpaddor kunde flyga mot himlen. Det gjorde stort intryck på den lilla sköldpaddan som tyckte att bördan skavde och tyngde på ryggen. Den inhyrda ugglan förklarade att rävarna gått med i Hare Krishna och blivit vegetarianer. Till slut bestämde sig den lilla sköldpaddan för att ta sitt första och sista steg befriad från sitt besvärliga skal. Den visste inte, och skulle aldrig få veta, att informationskrigföring är den målmedvetna träningen av en fiende att ta bort sitt skyddssystem. Detta är en förkortad version av en allegori i boken Informationskrig från 1998 av den ryska strategen Sergej Rastorguev. Han integrerar psykologin och en matematisk/biologisk syn i kampen om människornas psyken. Information kan spridas likt virus är en bärande tes i verket. På så sätt kan man påverka människorna genom algoritmer när de formar sin uppfattning i olika frågor. För en stormakt i ekonomiskt och socialt förfall är utvecklingen av informationsteknologin en möjlighet att bjuda motstånd. Kreml kan luta sig mot en stark litterär tradition liksom en matematisk. Regimen har också tillgång till en uppsjö av mänsklig talang, och en vana av att styra eller locka den att arbeta för den nationella säkerheten. Det är därför inte så konstigt att informationskrigföringen fått en så framträdande plats i konflikten med väst. Vi förundras ofta över den låga argumentationskvaliteten i påståenden från så kallade troll och deras medhjälpare i väst. Men, det är fråga om logaritmer som söker kvantiteter för att överskölja vår varseblivning. Genom en kaskad av påståenden ska mottagliga människor, oftast med lägre utbildning, bli passiviserade eller mobiliserade, beroende på målsättningen. Systemkollaps är modeordet, rädsla övergående i hat är drivkrafterna. Penetrationen genom alternativa sajter över hela det politiska spektrumet kan ha blivit så framgångsrik att man inte behöver Sputniks nordiska sändningar längre. För att påverka det ekonomiska och politiska etablissemanget i väst använder Moskva i stället skolade officerare från underrättelsetjänsten SVR som studerar, konverserar och förfinar budskap till våra beslutsfattare i affärsmässiga miljöer. Andra handleder agenter som för fram samma budskap på liknande sätt utan att vi vet som är den egentliga avsändaren. Dessa har oftast köpts eller utpressats till att bete sig som ambassaden önskar. I dessa perspektiv är det därför ett uselt beslut av Sveriges Radio att stänga ned sina ryskspråkiga sändningar. Särskilt som tysk säkerhetstjänst har varnat för ryska försök att manipulera och mobilisera ett par miljoner ryssar som lever i landet mot regeringen Merkel. Många ansvariga aktörer här hemma har ännu inte tagit in vidden av att vi är i en allvarlig konflikt med Kreml, än mindre att informationskrigföring är en omistlig del i denna för Ryssland. Hur många sköldpaddsskal har vi slängt av oss de senaste 15 åren? Gotland är nu på väg att befästas igen, FRA-lagen baxades igenom med en hårsmån och Särskilda beredskapspolisen bara försvann. Sverige behöver ett robust psykologiskt försvar för informationssäkerheten i samhället. Vi behöver också vässa förmågan att upptäcka inflytelseagenter, som med modern teknologi kan anta vilken skepnad som helst.

Polisförbundet: Återinföra beredskapspolisen vore en panikåtgärd

Från flera håll efterfrågas en ny beredskapspolis för avlasta polisen i ett ansträngt läge. Men det är något som Polisförbundet är starkt emot.

Polisförbundet: Återinföra beredskapspolisen vore en panikåtgärd

Från flera håll efterfrågas en ny beredskapspolis för avlasta polisen i ett ansträngt läge. Men det är något som Polisförbundet är starkt emot.

Sigtuna vill att beredskapspolis ska skydda asylboenden

Kommunledningen i Sigtuna larmar om att väktarresurserna inte räcker till framöver. Istället vill man att beredskapspolisen ska införas igen. – Många vaktbolag säger att de inte har tillgång till väktare. Jag tror att det behövs en resurs som kan komplettera och då skulle beredskapspolisen vara ett bra komplement, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Bryntesson (S).

Sigtuna vill att beredskapspolis ska skydda asylboenden

Kommunledningen i Sigtuna larmar om att väktarresurserna inte räcker till framöver. Istället vill man att beredskapspolisen ska införas igen. – Många vaktbolag säger att de inte har tillgång till väktare. Jag tror att det behövs en resurs som kan komplettera och då skulle beredskapspolisen vara ett bra komplement, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Bryntesson (S).

Beredskapspolisen kan återinföras

Beredskapspolisen kan vara på väg tillbaka - för att hjälpa polisen med flyktingsituationen. Frågan utreds på regeringskansliet. Men ministern vill inte ha tillbaka den gamla formen.

Beredskapspolisen kan återinföras

Beredskapspolisen kan vara på väg tillbaka - för att hjälpa polisen med flyktingsituationen. Frågan utreds på regeringskansliet. Men ministern vill inte ha tillbaka den gamla formen.

Beredskapspolisen kan återinföras

Beredskapspolisen kan vara på väg tillbaka - för att hjälpa polisen med flyktingsituationen. Frågan utreds på regeringskansliet. Men ministern vill inte ha tillbaka den gamla formen.

Beredskapspolisen kan återinföras

Beredskapspolisen kan vara på väg tillbaka - för att hjälpa polisen med flyktingsituationen. Frågan utreds på regeringskansliet. Men ministern vill inte ha tillbaka den gamla formen.

Beredskapspolisen kan återinföras

Beredskapspolisen kan vara på väg tillbaka – för att hjälpa polisen med flyktingsituationen. Frågan utreds på regeringskansliet. Men ministern vill inte ha tillbaka den gamla formen.

Beredskapspolisen kan återinföras

Beredskapspolisen kan vara på väg tillbaka – för att hjälpa polisen med flyktingsituationen. Frågan utreds på regeringskansliet. Men ministern vill inte ha tillbaka den gamla formen.

Claes Arvidsson: Återskapa beredskapspolisen

Norge utvecklar sin politireserv. Sverige borde återskapa den, skriver Claes Arvidsson.

Claes Arvidsson: Återskapa beredskapspolisen

Norge utvecklar sin politireserv. Sverige borde återskapa den, skriver Claes Arvidsson.

FP vill återinföra beredskapspolisen

Folkpartiet vill återinföra och även modernisera beredskapspolisen som lades ner 2012. – Flyktingsituationen med alla bränder på asylboenden är extraordinär. Vi måste få ut fler poliser i yttre tjänst, säger Roger Haddad, Folkpartiets rättspolitiske talesman.

FP vill återinföra beredskapspolisen

Folkpartiet vill återinföra och även modernisera beredskapspolisen som lades ner 2012. – Flyktingsituationen med alla bränder på asylboenden är extraordinär. Vi måste få ut fler poliser i yttre tjänst, säger Roger Haddad, Folkpartiets rättspolitiske talesman.

FP i Skåne vill ha beredskapspoliser

För några år sedan avvecklades beredskapspolisen. Nu kommer krav på att den organisationen återinförs så fort som möjligt.

FP i Skåne vill ha beredskapspoliser

För några år sedan avvecklades beredskapspolisen. Nu kommer krav på att den organisationen återinförs så fort som möjligt.

FP i Skåne vill ha beredskapspoliser

För några år sedan avvecklades beredskapspolisen. Nu kommer krav på att den organisationen återinförs så fort som möjligt.

FP i Skåne vill ha beredskapspoliser

För några år sedan avvecklades beredskapspolisen. Nu kommer krav på att den organisationen återinförs så fort som möjligt.